Intervju med Youstina Demetry, leg psykolog och doktorand vid Centrum för Psykiatriforskning
Vad kommer du att prata om?
I min föreläsning kommer jag att prata om neuropsykiatriska diagnoser bland etniska minoriteter: prevalens, riskfaktorer och hjälpsökande beteende. Jag kommer även att beröra hur man bemöter patienter med andra kulturella bakgrunder.
Vad kan man som psykolog förvänta sig att få lära sig?
Jag hoppas att kunna öka kunskapen inom fältet. I dagsläget är det många första eller andra generationens invandrare som möts i vården av kunniga, skickliga och kompetenta psykologer som ändå känner sig otrygga i möten med patienter från andra bakgrunder. Min förhoppning är därmed att man ska känna sig mer trygg i möten med patienter som tillhör etniska minoriteter.
Inom vilka verksamheter kan psykologer ha nytta av din föreläsning?
Psykologer som arbetar inom alla kliniska verksamheter ha nytta av en ökad kunskap om neuropsykiatriska diagnoser bland etniska minoriteter. Numera är ca 20% av befolkningen utrikesfödda. Andel första- och andra generationens invandrare är ännu större.
Intervju med Anna Eva Hallin, logoped
1) Vad kommer din föreläsning handla om?
I min föreläsning kommer jag fokusera på språkstörning (developmental language disorder/DLD). Språkstörning är en av de vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningarna, men fortfarande en av de mest okända– både i samhället i stort och inom vården.
2) Vad kan man som psykolog förvänta sig att få lära sig?
Vad språkstörning är och hur det kan ta sig uttryck i olika åldrar samt forskning om samförekomst och konsekvenser i vardagen. Jag vill också öka er kunskap om vad man som psykolog bör vara uppmärksam på för att kunna upptäcka/uppmärksamma språkstörning och vad man behöver tänka på i psykologisk utredning, återgivning och insatser.
3) Inom vilka verksamheter kan psykologer ha nytta av din föreläsning?
Språkstörning finns hos 7-10% av barn, ungdomar och vuxna, ofta tillsammans med adhd, dyslexi och autism. Samförekomsten mellan språkstörning och depression och olika ångesttillstånd är också högre än för populationen i stort. Därför har psykologer inom alla typer av verksamheter nytta av att öka sin kunskap om språkstörning!
Kursen i korthet - vad kan du förvänta dig?
Under denna kurs får du en fördjupad förståelse av autism, adhd och IF/svag teoretisk begåvning.
Katarina Sörngård kommer att gå igenom en del av de senaste årens spännande forskning om hur autism kan förstås. Bland annat går hon igenom teorin om ”the predicitive brain” samt Darko Sarovics modell över uppkomst av autism. Katarina Sörngård kommer också presentera verktyg för hur du som psykolog kan anpassa dina insatser utifrån kunskap om autism.
Maria Bühler kommer ge en överblick av en del av de senaste årens forskning om adhd. Vad är adhd på funktionsnivå, vad vet vi om vuxenadhd och vad säger ny forskning om samband mellan mobilanvändning och adhd? Maria Bühler kommer även fördjupa kunskapen om hur autism och adhd ser ut hos flickor och kvinnor. Vad behöver man känna till som psykolog för att inte missa flickorna och kvinnorna? Maria Bühler kommer under kursen även presentera forskning kring PDA och skolfrånvaro utifrån ett neurovetenskapligt perspektiv.
Förutom detta matnyttiga kommer Christine Bedinger ha ett fördjupande avsnitt om BIF (Borderline Intellectual Functioning), Alexandra Santillo kommer prata om hur man kan anpassa DBT vid kognitiva svårigheter, logoped AnnaEva Hallin kommer prata om språkstörning, Sabina Güsic kommer fördjupa kunskaperna om trauma och npf och Youstina Demetry ger en överblick av vad vi vet idag om etnicitet och npf.
Maria Bühler är en av två kursledare. Här berättar hon vad hon kommer föreläsa om.
Vad kommer dina föreläsningar handla om?
Jag kommer prata om adhd och IF/svag teoretisk begåvning på funktionsnivå. Tillsammans med Katarina (som kommer prata om autism) kommer jag försöka förklara fenomenen bakom diagnoskriterierna. Syftet är att ge en bredare bild av både adhd och IF, för att man som psykolog ska få en djupare förståelse och bli tryggare både i utredning och behandling av dessa tillstånd. Jag kommer också att hålla en heldag om flickor och kvinnor med autism och adhd. Jag har skrivit en bok i ämnet och jobbar mycket just specifikt med flickor och kvinnor. Under heldagen kommer vi prata dels om vad som skiljer flickor och kvinnor från pojkar och män med autism/adhd, vad man behöver leta efter för att inte missa flickorna/kvinnorna osv. Jag kommer även belysa särskilda utmaningar med att utreda flickor och kvinnor med autism/adhd. Under kursen kommer jag även att prata om npf-anpassat föräldrastöd, elever med problematisk skolfrånvaro samt tydliggörande pedagogik.
Vad kan man som psykolog förvänta sig att få lära sig?
Under mina föreläsningar kommer man som psykolog få lära sig mer om både adhd och IF/svag teoretisk begåvning vilket förhoppningsvis bidrar till större trygghet i mötet med patienter med dessa tillstånd. Jag kommer också erbjuda en forskningsförankrad bild både av utmaningar och fallgropar när man möter flickor och kvinnor med autism och adhd. Många psykologer upplever att det är svårt att utreda flickor och kvinnor med autism och adhd och jag vill ge psykologerna både konkreta verktyg för hur de kan tänka vid t.ex. utredning och verktyg för att möta dessa flickor/kvinnor i både behandling, skolpsykologuppdrag osv. Jag hoppas kunna bidra med en ökad förståelse för föräldrar till barn med npf och även här ge konkreta verktyg för att möta dessa föräldrar på ett ännu bättre sätt. Jag kommer även att prata om elever med problematisk skolfrånvaro utifrån ett npf-perspektiv som jag hoppas ger nya nycklar för psykologer som möter dessa elever.
Vilka psykologer inom vilken verksamhet kan ha nytta av dina föreläsningar?
Psykologer inom många olika verksamheter kan ha nytta av mina föreläsningar. Alla som arbetar med utredning på något sätt kan ha nytta av en fördjupad förståelse av IF och adhd. De flesta möter även på flickor och kvinnor med oupptäckt eller konstaterad neuropsykiatrisk diagnos, så att fylla på kunskapsbanken om denna grupp individer är nog behövligt för de flesta psykologer. Skolpsykologer och föräldra-/barnpsykologer kommer ha behållning av delarna om föräldrastöd och skolfrånvaro. Tydliggörande pedagogik är något som de flesta psykologer behöver lära sig mer om, är min erfarenhet.
Katarina Sörngård är en av två kursansvariga och en av huvudföreläsarna under kursen. Här svarar hon på vad hennes föreläsningar kommer handla om.
Tillsammans kommer jag och Maria ge en fördjupad bild av autism, adhd och IF utifrån den senaste neurovetenskapliga forskningen. På så sätt lägger vi grunden för fortsättningen av kursen. Jag kommer föreläsa om hur man kan anpassa psykologisk behandling vid autism och adhd. Många är osäkra på hur de kan använda evidensbaserade metoder för gruppen och det kommer jag belysa och ge många konkreta exempel på. Jag kommer också föreläsa om vad man behöver ge särskild akt på när det gäller återgivning av utredningar och inte minst hur man kan underlätta övergången från ung till vuxen. Tyvärr fastnar ju många unga vuxna med NPF på tröskeln till vuxenlivet. Psykologer har en viktig roll för att underlätta övergången.
Vad kan man som psykolog förvänta sig att få lära sig?
Min förhoppning är att man ska känna självförtroende att våga ta sig an patienter med autism och adhd i sin verksamhet så även de får tillgång till psykologisk behandling och andra insatser. Idag nekas tyvärr många, särskilt de med autism, psykologisk behandling. Jag hoppas man blir mer medveten om i vilket sammanhang en utredning äger rum och hur man kan underlätta så insatser och rekommendationer blir hjälpsamma på riktigt. I dag är det alltför många utredningar som inte leder någonstans. En utredning ska syfta framåt. En diagnos gör liten skillnad, det är det som händer efter utredningen som har betydelse. Jag hoppas att deltagarna ska ta med sig kunskaperna till sina arbetsplatser och låta dem genomsyra verksamheten på djupet. Tidigare deltagare har initierat många förändringar och viktiga utvecklingsprojekt. Det gläder oss verkligen.
Vilka psykologer inom vilken verksamhet kan ha nytta av dina föreläsningar?
Psykologer inom alla kliniska verksamheter har nytta av fördjupad kunskap om NPF och hur man kan anpassa sitt arbete så det blir konstruktivt. Men även psykologer i skolans värld har stor nytta av kursens innehåll. Både för att kunna hjälpa elever man har ansvar för och guida, handleda och utbilda personal.
Alexandra Rosendahl Santillo är leg psykolog, leg psykoterapeut och specialistpsykolog inom klinisk behandling. Här berättar hon vad hennes föreläsning kommer handla om.
1. Vad kommer din föreläsning handla om?
Föreläsningen kommer att handla om känsloreglering vid kognitiva svårigheter och hur man arbetar terapeutiskt med dessa i allmänhet, och i synnerhet hur man använder en metod som anpassad DBT fr att komma till rätta med problembeteenden när det finns samtidiga kognitiva svårigheter hos patienten.
2. Vad kan man som psykolog förvänta sig att få lära sig från din föreläsning?
Man kan lära sig konkreta sätt att arbeta, föreläsningen kommer att länka ihop teori och praktik och vi kommer att lyfta hur man kan göra i terapirummet eller i arbete med nätverk och omgivning när patienterna har kognitiva och känslomässiga svårigheter.
3. Vilka psykologer i vilka verksamheter kan ha nytta av din föreläsning?
Jag tror att psykologer som arbetar inom psykiatri, habilitering och skola kommer att känna igen sig i svårigheterna och kommer att kunna ta med sig hur det är möjligt att arbeta med dessa patienter.
Vad kursdeltagare tycker om vår kurs
1. Var jobbar du och vad består dina arbetsuppgifter av?
Jag arbetar sedan november 2013 halvtid på habiliteringsmottagning vuxna i Malmö och halvtid i VUB-teamet, ett regionalt team i Skåne där målgruppen är nätverket kring vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och samtidigt utmanande beteende. Jag arbetar med föreläsningar, gruppverksamheter och individuella samtal.
2. Varför blev du sugen på att gå vår kurs?
Jag fick syn på kursen då jag precis ansökt till att få specialisera mig inom neurospsykologi. I mitt arbete tycker jag ofta att det är svårt att finna evidensbaserad forskning som är till nytta för mig och patienterna i vardagen. Då jag läste kursupplägget så drogs jag till den samtidiga bredd och spetskompetens den erbjöd inom det neurovetenskapliga området.
2. Vad var det bästa med kursen?
I mitt arbete älskar jag den dynamik och kreativitet som erbjuds då jag kan röra mig från abstrakta resonemang så som tankar avseende identitet och funktionsnedsättning, till det mest konkreta så som hur får jag till vardagsrutiner så som att duscha, äta, sova osv. I kursen fick jag inspiration och påfyllnad just avseende detta, med ett tillägg avseende neuroanatomi som jag inte haft tillräckligt med kunskap av.
Kursledarna var mycket engagerade vilket smittade av sig till kursdeltagarna och jag gick tillbaka till mitt arbete med en ny glöd och glädje.
3. Vad har du mest haft nytta av i ditt yrkesliv från kursen?
Jag har fått påfyllning avseende förmågan att just hantera att dynamiskt röra mig från det abstrakta till det mest konkreta. Jag har fått en förmåga att förklara, för de patienter som önskar, hur och var vissa neuranatomiska korrelat finns och fungerar.
4. Vilka psykologer skulle du säga att kursen kan passa för?
Kursen passar alla psykologer som på något sätt arbetar med personer med funktionsnedsättning. Det kan vara inom psykiatrin, skolan, habiliteringen, socialtjänsten, SIS. Ja svårt att komma på vem det inte passar.
Vill du gå vår utbildning?
Fyll i vårt anmälningsformulär via knappen nedan.
